Etikettarkiv: Spenat

Säsongen på balkongen 2013

Balkongen

Det är ljuvligt att få fundera på fröbeställningar och de första sådderna. I år har jag ju både en balkongodling och en pallkrage i vår nya stadsodling att planera för.

2013 struntade jag helt i att föra lista över vad jag köpte och sådde – jag bara körde på. Men nu när jag ska planera för 2014 så kände jag en lust att summera vad som funkat och inte.

Hoppas någon kan hitta tips och inspiration från min lista över allt som jag kommer i håg att jag odlade! 2014 ska jag tam tid att göra en riktig såkalender, i excel.

 

HänglobeliaI blomlådorna

Började i april med penséer som fick leva kvar till slutet av juni ungefär. I juli bytte jag dem mot murgröna, hänglobelia och pelargoner. Pelargonerna tog sig aldrig så under sensommaren bytte jag ut dem mot begonior som klarar sig tills sent på hösten.

Jag satte även murgröna i en kruka på golvet som fick klättra på balkongräcket och på min korgstol. Murgröna är en stabil växt som ger ett ombonat intryck, jag skulle gärna övervintra den om det gick.

 

MyntaI kryddkrukan

Lavendel
Salvia
Oregano
Timjan
Kryddmejram
Gräslök

Alla kryddor utom timjan har skött sig bra. Jag vet inte om det var platsen eller själva exemplaren som var problemet. Lavendel blev aldrig använd till nåt, men förtjänade sin plats genom att blomma vackert och locka pollinerare. Kryddmejram flyttade in först i september eftersom den blommar sent. Lavendel och kryddmejram användes aldrig i matlagningen men får nog komma igen på grund av sin vackra blomning.

I krukor och påsar 

Vinbärsbuske
Tronade i hörnet hela sommaren och bjöd på söta bär i augusti. Vinbärsbusken fick sällskap av röd klöver i krukan. Köpt på Rosendals trädgård.

Physalis
Tar stor plats och kan skördas sent, men bjuder på rikligt med goda frukter.

Tomat, tagetes och självbevattning.

Busktomat
Mognar sent men rikligt ända in på hösten. Tomaten fick sällskap av två plantor tagetes.

Smultron och jordgubbar
Tre plantor i en ganska trång låda. Inte så bra skörd, men fina små bär. Jordgubben var en gåva. Smultronen var köpta på Rosendals trädgård och av sorten Rügen.

Chili och paprika
Fyra plantor i en jutevävspåse. Sen skörd, kanske var det för blåsigt. Mina sorter hette Hot Razzamatazza och

Brytböna

Brytbönor
Bra skörd och bra växtkraft, men mot slutet av sommaren fick de ohyra och dog. Jag använde Maxibel från Runåbergs fröer. Odlades tillsammans med blomsterkrasse, men krassen fick ryka i ett försök att bli av med bladlössen.

Mynta
Bra och tålig krydda. Gärna i större kruka nästa år. Jag köpte den i matbutiken.

KlockljungKlockljung
Vacker ljungsort som jag köpte i september och som fortfarande håller sig grön och fin. Köpt på handelsträdgård.

Cyklamen
Vacker blomma som inte överlevde så länge. Köpt på Rosendals trädgård.

NejlikaNejlika
Frösådd blomma som växte fint och gav söta blommor men som bara klarade sig en halv sommar. Tror att det var i samband med en semesterresa den strök med.

Mangold

I äppellådan:

Mangold är en vacker växt som är pålitlig och som håller sig fin sent in på hösten. Rädisorna gror snabbt vilket gör dem tacksamma att fröså hemma och byta ut i lådan eftersom man äter upp dem.  Jag testade sorterna Easter Egg och Cherry Belle i år. Persilja hade jag både som frösådd och som köpt kruka. Båda klarade sig bra. Jag hade också lite morot i lådan som aldrig hann bli nåt. Allt i äppellådan var frösått hemma utom en planta persilja som jag köpte i matbutiken.

 Inomhus

Vinbärstomat
Frösåddes sent och hade svårt att att komma i gång. Först efter toppningen i oktober kom det tomater, blev totalt ca 5 små tomater. Förmodligen alldeles för små krukor.

TabascoTabasco
Kom i gång sent. Blev först en massa lila blommor och sedan en massa pyttesmå chilifrukter. Vacker planta. Frukterna blev så små att jag aldrig kom mig för att skörda dem.

Basilika

Växer på bra, men med relativt kort livslängd. Jag har både haft egna frösådda plantor, plantor köpta i matbutik och plantor köpta från en handelsträdgård.

Rädisan och dess bortglömda blad

Rädisa av sorten Cherry Belle.Häromdagen var det dags att skörda de första rädisorna. Jag började i år med en sort som heter Cherry Belle. Det är en mild och söt sort, en helt vanlig rädisa.

Rädisor är goda som de är och i sallad. Efter ett tips från den här fina bloggen blev jag sugen på att även laga till blasten.

Eftersom råvaran var ny för mig beslöt jag mig för att använda ett säkert kort. Pasta med spenatsås var den rätt min kära A serverade när han bjöd mig på middag för första gången och jag förstod genast att med den killen vid min sida skulle jag bli bjuden på många goda middagar. Han är en stjärna i köket.

Färsk spenat och rädisblast

Mina spenatplantor hade också hunnit växa till sig så jag fyllde en skål med blad från båda. Det blev kanske 60 procent rädisblad och 40 procent spenat.  Smakmässigt är det mycket liten skillnad mellan spenat och rädisblad, när man som vi smaksätter såsen med grädde och vitt vin.

Pasta med färsk spenat och rädisblad

6 portioner
ca 200 gram färskt spenat och rädisblast
250 gram färska skogschampinjoner
2 stora vitlöksklyftor
olivolja
1 msk ekologisk grönsaksbuljong
0,5 kryddmått cayennepeppar
1 dl vitt vin
2,5 dl vispgrädde
500 gram pasta. Jag föredrar bavette till den här rätten.

Pasta med spenat och rädisblad.

Koka pastan al dente
Klyfta champinjonerna och fräs på medelhög värme i olivolja och smör.
När champinjonerna har släppt det mesta av sin vätska blandar du i finhackad vitlök, cayennepeppar och buljongpulver

När vitlöken svettats en stund slår du på det vita vinet och kokar bort ungefär hälften.
Slå på grädde och koka ihop. Smaka av med salt och peppar
Blanda i spenat och rädisblad. Riv de största bladen i mindre bitar, men hacka inte.

Blanda i den kokta pastan och låt stå några minuter så att pastan absorberar såsen.

Solgul rädissallad

Solgul rädissallad

En handfull rädisor
1 morot
Cest från 0,25 citron
Olivolja
Tomater

Skiva rädisorna.
Hyvla moroten i skivor med potatisskalare
Klyfta tomaterna.
Skär tunna strimlor citronskal.
Lägg upp på ett vackert fat och ringla över olivolja.

Pasta med spenat och rädissallad

Blasten till vänster, roten till höger. Ingenting slängs.

Det här är mitt bidrag till Det gröna skafferiets bloggutmaning Säsongens bästa – min skörd. Det är för övrigt en väldigt fin och inspirerande blogg med massor av vegetariska recept.

Ekologisk växtnäring så klart

Växtnäring. Foto: Hedvig Eriksson (Fröbomb)När det gäller växtnäring har jag tidigare köpt små gröna flaskor på närmaste mataffär. För det är där jag köper det mesta jag behöver, som  jord och lecakulor – jag har ju ingen bil.

Men när jag nu odlar grönsaker, bär och kryddor som ska ätas så känns det ofräscht att hälla en vätska som luktar allrengöring i jorden. Därför har jag köpt  en flaska Biobact, som så vitt jag vet är den enda växtnäringen i handeln som är godkänd för ekologisk odling.

Istället för citrus luktar Biobact mer som gödsel eller möjligtvis soja. Det finns de i familjen som hävdar att den fortsätter lukta även när den är utblandad och i jorden, men det har jag inte känt.

Exakt vad den innehåller står varken på min nya flaska Biobact eller på den gröna med blomnäring. Som matkonsument är man ju van vid en grundlig innehållsförteckning. Men på Biobacts hemsida finns mer information att hämta:

Innehåll; Humus (mullämnen) ca 30%, aktiva mikroogranismer, Kväve (N) 2,7%, Fosfor (P) 0,4%, Kalium (K) 1,7%, Kalcium, magnesium, svavel m fl.

Det här är inte alldeles begripligt för mig som försummade naturvetenskapen hela skoltiden. Men i boken Gatsmart av Ulrika Flodin Furås hittade jag  bra information om vad de olika ämnena gör för växterna:

  • Spenat, kål, sallad, mangold och bladgrönsaker har ett stort kvävebehov. Växter som fått mycket kväve har blad med mörkt grön färg, medan kvävebrist ger bleka och svaga plantor.
  • Kål, gurkväxter, selleri, sallat och rabarber har stort behov av fosfor. Om bladen är gråaktiga kan det tyda på brist på fosfor.
  • Fruktträd, bärbuskar, potatis, purjolök, kål, palsternacka och morötter behöver mycket kalium. Gulfärgade blad och blad med torra kanter tyder på kaliumbrist.
  • Magnesiumbrist ger flammiga blad som är gula mellan bladnerverna.
  • Kalciumbrist märks genom att blad vissnar och toppar bort. Kalcium är viktigt för att växten ska kunna motstå angrepp från sjukdomar.

Sen finns det förstås många andra former av ekologiska växtnäringar, som ko- och hönsgödsel eller kompostjord. Men det är ju knixigt med balkong. Kom gärna med tips om ni har!

Man kan också göra eget nässelvatten, som är särskilt rikt på kväve. Det tänkte jag testa framöver, då återkommer jag med en beskrivning!

Under tiden tycker jag att ni ska gå in och läsa om hur Lena på bloggen Trädgårdssurr gör gödselvatten på lupiner.